Nu har det gått säkert 1 vecka sen min huvudvärk började. Jag har aldrig någonsin haft en huvudvärk som håller i sig. Det är inte så att det är världens huvudvärk så jag måste ligga ner, den bara är där och gnater inne i huvudet på mig. Min mamma tror att det är allt runt omkring, det som hänt och allt annat. Och det kanske är sant. Imorse var det första gången på några dagar som jag ville lägga mig och gråta och bara va. Jag blev snabbt orkeslös och allt känns bara jobbigt. Det är tillochmed så att jag inte orkar bry mig om andras problem (låter iskallt), men innerst inne bryr jag mig ju. Skit svårt att förklara. Igår när J kom hem berättade han om en jätte hemsk sak som hänt, (inte med oss), Och det ända jag kände typ var "jaha" och ett ryck på axlarna. Men vi pratade lite om den saken ändå, det är klart att jag tycker det är hemskt, det han berättade om, men jag ställer en vägg emellan och orkar inte bry mig helt enkelt. Ändå känner jag mig ganska okej. Känner mig självisk och iskall och dum helt enkelt när jag inte orkar visa att jag faktiskt bryr mig. Gud vad rörigt det blir, Ni förstår vel ingenting, men dom som vet kanske förstår. Lite skönt att skriva av sig... Fyfan vad iskall jag låter nu.


Annars då. Ska gå till pickaboo och köpa tvättservetter. Det var våran aktivitet idag. Haha. Nää, funderar på en promenad upp till ann chatrine för att hämta vincent sen, om jag hinner det.
Har iaf lagt i en tvätt i tvättmaskinen, som vanligt också, haha, varje dag lär jag tvätta annars kommer den bli en väldans hög därinne. Som det oftast är ändå. suck :)

Igår var vi hem till syster och tittade på hennes nya katt astrid, supersöt liten krabat. skulle också gärna vilja ha något nytt, men det finns det inte tid till tyvärr. Spec inte på högsta våningen mitt i stan. Drömmen om ett hus o egen gård fortsätter, fy sjutton vad skönt det skulle vara. Och lite utanför stan. Helst.... Dream on.